Puh, vad svårt det är att välja och begränsa sig, när det finns så många fantastiska sorter att välja mellan! Efter förra årets lyckade odling av klättrande bönor, förkastar jag nästan alla former av lågväxande buskbönor. Sniglar och annat otyg åt upp det mesta och jag hinner liksom aldrig se när det är dags för skörd!
Och det finns fler fördelar med klättrande, så kallade störbönor. Det tar inte lika stor plats att odla på höjden och sist men inte minst, det är så vackert att klä in hela köksträdgården med dessa klättrande, klängande, blommande skönheter:)
Förra året bjöd på två riktiga sensationer. Den ena i form av en blomsterböna med vita blommor, 'Czar'. Vilken växtkraft och vilka enorma bönskidor! Jag gillar inte riktigt att koka och äta denna sorts bönor som brytbönor. De är för sträva och jag har aldrig fastnat för smaken. Denna sort skulle dock ge fina vita bönor som man kan torka och det må jag säga, vilken fest!
Massor av skörd och underbara vita bönor att äta både färska, nykokta med smör och torkade till vinterns grytor och soppor!
Den andra sensationen var brytbönan 'Neckarkönigin'. Vilken mängd fina, mjälla och trådfria brytbönor. En galet stor skörd! De höll sig lika fina, fast de växte sig stora. Både denna och 'Czar' är självklara i trädgården i år också:)
Borlotto-bönor är så goda och vackra och i år har jag beställt en hög sådan 'Barlotta Lingua di Fuoco', eftersom jag hade busksorten förra året. Kan inte vara utan dessa fläckiga skönheter.
Gott recept på gryta med sådana bönor finns
HÄR.
Jag fick ju också några blomsterbönor av Lottas Trädgård, när vi bytte fröer. Dessa ska få klänga tillsammans med 'Czar'. Läs mer om den röd/vit-blommande bönan 'Golden Sunshine'
HÄR.
Men mycket vill ha mer och i år ska vi odla ytterligare tre sorter som vi inte haft förut. Den ena heter 'Mayflower' och är en kulturarvssort från Plant of Distinction. Den sägs ha kommit till USA med båten Mayflower 1620. PoD beskriver bönan så här: "Korta skidor som inte är trådlösa men utsökta när de är små. Nästan fyrkantiga bönor som passar att torka för vinterbruk"
En italiensk, violett skönhet blir det också, 'Trionfo Violetta'. PoD skriver så här om den: "Ovanligt mörklila skidor. Platta, trådfria och klarar kyligare väder bra. Bönorna blir gröna igen när de kokas."
Den sista är också en italiensk sort. En gul störböna med häftiga svarta bönor, som jag beställt från Franchi fröer. Den heter 'Meraviglia di Venezia Grano Nero' och blir ca 20 cm lång och 2 cm bred. Den lär vara mycket produktiv.
Sist men inte minst har jag köpt rödblommande bondbönor (ja, jag vet, de är inte höga). Den heter 'Crimson Flowered' och är en kulturarvssort. Den anses ovanlig och lär ha utsökt smak. Dessutom har jag köpt sojabönan 'Fiskeby' från Tomatklubben.se (just det, som inte heller är en klängväxt vad jag förstår). Vi får väl se om jag hittar en plats till dessa båda någonstans;) Just gröna, färska, kokta sojabönor är det godaste jag vet, nämligen!
Lev väl,
Charlotta