måndag 22 februari 2010

Att anlägga varmbänk, del 2

Söndag: Det här var svårare än jag trodde. Medelst järnspett, muskulös make och varmvatten lyckades en tjälskorpa på 30 cm bekämpas och avlägsnas!
Ett ordentligt lager halm ska ligga i botten. Det är cellulosan i halmen som är själva tricket - det bildas en kraftig värmeutveckling när den börjar förmultna. 
Ovanpå halmen ett rejält lager (30-40 cm) välpackad hästgödsel. Maken kom på den geniala idén att köra gödsel på pulka. Så himla lätt! Sen bara att upp och steppa loss i hela härligheten!Riktigt välpackat ska det vara (vad alla trädgårdsböcker än försöker påstå!).
Slutligen mer halm och helst halm runt kanterna också för att isolera lite extra. Sist på med hett vatten i mängder - minst 60 liter. Vi kopplade trädgårdsslangen till en varmvattenkran i källaren, men det går bra att bära i hinkar också:)
Sådär ja, frigolitskivor och sedan kanalplastskivor ovanpå alltsammans och stektermometern djupt nedstucken i varmbädden. Förut hade jag gamla fönster ovanpå bädden, men det här är mycket lättare att hantera. Nu är det bara att vänta och se om värmen stiger. Annars är det bara att ösa på med mer varmvatten i morgon. Två säckar plantjord ligger dessutom på golvvärmen i hallen och ljummar upp sig ordentligt. Den ska läggas på om en eller två dagar. Jag har förklarat krig mot kung Bore och just nu leder jag med 1-0. Han har kontrat med hot om -20 i natt, så vi får väl se hur det går. Fortsättning följer de närmaste dagarna. Klicka på Läs mer, för att läsa om mina tips för en lyckad varmbänk.

  • Att anlägga varmbänk inne i ett växthus har den fördelen att odlingen hamnar under dubbla glas och optimerar chanserna att få igång värmen i bädden.
  • Det ska vara hästgödsel med halm. Jag har alltid använt hästgödsel, eftersom det är hästar vi har. Ibland står hästar på spån eller torv och det funkar inte alls lika bra. Ko- och svingödsel lär inte alstra värme lika bra som hästgödsel. Misstänker att hästmänniskor slösar mer med halm än vad bönder gör... Det handlar nämligen om cellulosan i halmen. Det är den man vill åt, eftersom den alstrar så mycket värme vid nedbrytning.
  • Om man lyckas riktigt väl, kan temperaturen i bädden bli uppåt 60-80 grader. Då får man avvakta med sådden tills temperaturen på jordytan är ca 20 grader. Det brukar den bli redan efter 3-4 dagar.
  • Ibland påstås det att man ska gräva om gödseln efter någon dag för att det ska komma mer syre i bädden. Detta har jag provat och det funkade inte alls. Tvärtom funkar det bäst om bädden är ordentligt packad.
  • Om man misslyckas med att få upp värmen i bädden till åtminstone 40 grader (vilket är i minsta laget) får man hälla på mer varmvatten. Är man gjord av pengar eller fanatisk, kan man alltid hjälpa det hela på traven med en värmefläkt i växthuset. Själv tycker jag att det är mer sport att klara sig utan. Kunde odlarna på 1800-talet, borde det väl gå nu med, tänker jag.
  • Lämpliga grödor i varmbänk är tidig sallad, ruccola, spenat, rädisor. Även persilja funkar bra. Lite sallatsplantor som förodlats inne går också bra att plantera. Man får bara akta så inte bladen skadas av skivorna/glasen som måste ligga ovanpå. I början är ju bädden hög, men efterhand sjunker den - med lite tur i takt med att sådden gror och växer.
  • Det krävs en hel del passande med varmbänk så här tidigt. Så fort sådden börjar gro, måste frigolit och annan täckning som hindra ljus tas bort på dagarna, men läggas tillbaka de kalla nätterna. Så småningom måste man passa vattningen också så inte jorden torkar ut på ytan. Även om det är en hel del jobb med varmbänk, är det ändå härligt att hålla på med odling så här tidigt! Dessutom är det inte så många andra sysslor i trädgården, som konkurrerar. Det är ju också nu det brukar klia som värst i de gröna fingrarna:) Att ha egen sallad från mars till november är i sig en underbar målsättning och utmaning.
  • Man måste inte ha ett stort växthus för det här. Min odlingsbädd, som syns på bilden är 2-2,5 lång och ca 40-50 cm bred. Det räcker för vårt husbehov av sallat!
  • När våren kommer på riktigt och sallat, rädisor mm kan odlas i kallbänk eller på friland är det bara att fylla på med lite mer jord i f.d. varmbädden och vips har man bästa möjliga bädd för tomat- eller gurkodling. För att inte tala om melonodling!
  • Jag har isoleringsplattorna kvar efter jag sått, men så fort det börjar gro tar jag på dagarna bort frigoliten och har bara kanalplastskivorna för att ljus ska komma ner till bädden. Behövs det så luftar jag lite genom att lägga något emellan skivor och bäddens kant. Soliga och fina dagar kan man lyfta av skivorna helt, men det får inte vara minusgrader i luften.

7 kommentarer:

  1. Oj - vilket projekt! Spännande läsning och genast börjar hjärnan gå på högvarv - att om jag med mitt lilla, lilla växthus också kunde göra så? Har en odlingsbädd som är 40 cm x 4 meter och den är urgrävd - fast det är jord under och den är ju kall? Kanske är min bädd förliten? har även vindruvor i bädden och det kanske blir lite väl varmt för dem? Och vad händer med bädde i april? Kan jag stoppa ned tomatplantorna däri?
    När du planterat/sått salladen kan du väl inte ha kvar isoleringsplattorna/fönstren? Tar du bort dem helt då?

    Hästgödsel kan jag få tag i hos syrran som bor på landet, halmbalar kan jag säkert köpa på samma ställe men jag får hämta gödsel i vanliga sopsäckar och kanske räcker det med 3-4 för min bädd?

    Undra om jag skulle pröva....... Tack för trevlig läsning :)

    SvaraRadera
  2. Vad kul med så många frågor. Några av svaren här lägger jag nog till i mitt inlägg:) Mitt växthus måtte se stort ut på bilden. Men det är det inte! 6 kvm bara! Min odlingsbädd, som syns på bilden är 2-2,5 lång och ca 40-50 cm bred. Du kan ju göra varmbädd på bara halva ytan, om du vill? Och låta vindruvan vara ifred. Avdela med t ex frigolit. Precis som du gissade gräver jag ned tomatplantor (och basilika) i bädden när det går att odla sallat och annat i kallbänkar och på friland. Du bör ha ca 30-40 cm tjockt lager gödsel och det ska vara välpackat. Jag har isoleringsplattor kvar efter jag sått, men så fort det börjar gro tar jag på dagarna bort frigoliten och har bara kanalplastskivorna för att ljus ska komma ner till bädden. Behövs det så luftar jag lite genom att lägga något emellan skivor och bäddens kant. Soliga och fina dagar kan man lyfta av skivorna helt, men det får inte vara minusgrader i luften. Lycka till och hör gärna av dig om du har fler frågor.

    SvaraRadera
  3. Det skall bli spännande att följa!

    SvaraRadera
  4. Vansinnigt imponerade! Hade det funnits ett växthus i Arboarkticum hade vi bums följt dina instruktioner och startat en varmbänk! (Känns ju tryggt att säga när man nu inte har något växthus och alltså kan fortsätta lata sig inomhus ;-) )

    SvaraRadera
  5. Menguså spännande!
    Vilket härligt inlägg, jag myser när jag får ta del av sådana intimiteter som purjo iklädd toarulle;-) Härligt mänskligt...

    Jag har alltid drömt om att få göra varmbäddsupplevelser, men i brist på växthus så tar jag nu och följer dina välskrivna inlägg istället:-)

    Spännande att se hur mycket snö du har upp på växthus väggen...

    Ha det!
    Hillevisan

    SvaraRadera
  6. Oj vad ambitiöst av dig! Vilket projekt! Jag gissar att det kommer att vara värt det flera gånger om. Önskar dig lycka till! Jag ser fram mot att följa utvecklingen framöver.

    SvaraRadera
  7. Ser intressant ut, följer med spänning hur (värme)utvecklingen går...

    SvaraRadera

Tack för att du vill använda din värdefulla tid för att skriva till mig! Dina ord blir till en källa av positiv energi och oändlig inspiration.

Dessutom skapar det lust att ge tillbaka av det allra viktigaste i livet - vänlighet och omtänksamhet.

Ställ gärna frågor, för jag delar gladeligen med mig av erfarenheter, medgångar och motgångar. Svar på din fråga får du här, för jag är vimsig och glömmer lätt om jag inte får svara på direkten:)